Mitt undersökande masterarbete handlar om Riktat drömarbete. En metod att via skådespelarens intuition och drömmar berika gestaltningsarbetet och förankra det i kroppen. Syftet är att stärka tilliten till den egna föreställningsförmågan och intuitionen. Mitt sätt att arbeta med metoden tar avstamp ur psykoanalytikern Robert Bosnaks och regissören Janet sonenbergs arbete med skådespelare. Båda verksamma i USA.Jag har undersökt metoden bland annat genom att pröva den på fyra sceniska arbeten.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Uppsatsen behandlar mottagandet av Wallanderfilmerna från Ystad i svensk dags- och kvällspress. Den utgår teoretiskt från receptionsteorin såsom den presenterats av bl.a. Janet Staiger och behandlar främst filmerna "Innan frosten" (2005) och "Mastermind" (2005). Uppsatsen visar på och analyserar skillnaderna i mottagandet av de bägge filmerna och föreslår därefter några möjliga tolkningar av resultaten..

Uppsatsen analyserar hur främlingskap framställs i tre av Roberto Rossellinis filmer, ?Stromboli?, ?Europa ´51? och ?Viaggio in Italia?. Utgångspunkten är sociologi med inriktning på främlingskap där syftet är att avtäcka hur främlingen i varje film skildras, vad som utgör främlingskapet, om det löses och i så fall hur.  I min analys har jag tillämpat tematisk och narrativ analys av filmerna, vilka ställts i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter utifrån Georg Simmel, Zygmunt Bauman, Julia Kristeva och Janet Wolff.Studien visar hur främlingskapets olika aspekter berörs och hanteras i filmerna. Klass, kultur och kön är tre avgörande och genomgående faktorer som frambringar främlingskap. Inledningsvis är huvudkaraktärerna en del av främlingskapet, men en medvetenhet väcks och en transformering av dem och deras relationer till de andra börjar.

The purpose of this paper is to create an understanding of the negotiation process behind the decision of who will stay at home with a sick child and to develop the knowledge of the mechanisms considered to affect the negotiation process, in particular, the mechanisms likely to contribute to an uneven use of care leave. In the study six interviews were conducted with three sets of parents. These interviews were then analysed with Janet Finch?s (1989) definition of negotiation of family responsibilities. The study finds that the negotiation on care leave is a result of the negotiation of the shared view of reality.

Fristaden Christiania, centralt belägen i Danmarks huvudstad Köpenhamn, uppkom år 1971. Det tidigare militärområdet, som då var övergivet och omslutet av ett plank, ockuperades av ett antal personer. Under det första året flyttade cirka 200-300 människor in i området. Under sin existens har Christiania varit omdebatterat och är idag en internationellt känd företeelse som självstyrande fristad. Christiania har engagerat såväl sina invånare som forskare och politiker. Syftet med arbetet är att utifrån fristaden Christiania undersöka och beskriva kulturella värden i ett alternativt samhälle.

This essay examines the narrative aspect of interactive fiction. The study uses Janet H. Murrays analysis of the digital environment and the properties of it as procedural, participatory, spatial and encyclopedic. From this, her three characteristic pleasures in digital narratives - immersion, agency and transformation - are examined from the perspective of interactive fiction. The study also examines Nick Montforts analysis of interactive fiction as a potential narrative and a simulated world or environment.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur framställningen av kvinnliga identiteter konstrueras i det första samt det sista avsnittet av TV-serien Sex and the City. Uppsatsen ska undersöka hur identiteten hos de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City skapas och definieras, hur olika identifikationsgemenskaper konstrueras samt hur framställningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärernas identiteter förändras mellan det första och det sista avsnittet.Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys av TV-program ur boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion, och med inslag av narratologiska begrepp ur boken Medier och kultur av Kirsten Drotner (m.fl.). Den teoretiska ramen för uppsatsen består av ett antal begrepp och teorier användbara för uppsatsens syfte. Analysen utgår från Johan Fornäs begrepp identitetsordningar och teorier om ?vi? och ?de andra?, Ulrika Olaussons teorier om individuella respektive kollektiva identiteter, identifikation samt det som i uppsatsen benämns andrefiering, Linda Fagerström och Maria Nilsons definition av representation samt Judith Butlers begrepp performativitet.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriärmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berättade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriärmöjligheter inom enheten. De frågeställningar som låg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriärmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistånd? Analysen utgick från tidigare forskning inom området samt från två teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.